Säsong för vinterkräksjukan

Mellan november och april är det säsong för vinterkräksjukan, men vissa får det även under resten av året. Sjukdomen orsakas av calicivirus som är ett mycket smittsamt virus. Det krävs bara en minimal mängd av viruset för att bli sjuk.

Symtom på vinterkräksjuka och magsjuka

Symtomen på vinterkräksjuka och magsjuka liknar varandra, med kräkningar, diarréer och magont. Vid vinterkräksjuka insjuknar man ofta hastigt och symtomen är mer intensiva. Det är också vanligare att få feber, huvudvärk och muskelvärk. Sjukdomsperioden kan även vara något längre.

Hur smittar vinterkräksjuka?

Vinterkräksjuka och magsjuka sprids vanligen via kontakt med smittade människor. En person som är sjuk utsöndrar stora mängder virus i kräkningarna och bajset. Du kan bli smittad inte bara genom att ta på ytor som fått smitta på sig utan även via små små droppar av virus som sprids i luften. Viruset kan överleva länge och smitta från både leksaker och handdukar.

Du kan även bli smittad via mat och dryck som en sjuk person hanterat eller som förorensats och sedan inte tillagats ordentlligt, exempelvis frysta bär. Viruset dör när man hettar upp maten till över 70 grader men inte genom att man fryser maten. 

Så länge smittar vinterkräksjuka

Visste du att även om du mår bra och är symtomfri kan du smitta andra i upp till två dygn efter tillfrisknande? Vuxna och lite äldre barn ska därför stanna hemma i minst ett dygn efter att du blivit symtomfri. Barn i förskoleåldern bör stanna hemma lite längre, minst två dygn.

Du räknas som symtomfri när du känner dig helt frisk. Det vill säga slutat kräkas och ha diarréer, äter som vanligt och känner dig pigg i kroppen igen. 

Så lindrar du magsjuka och vinterkräksjuka

Det finns tyvärr ingen kur som gör att du tillfrisknar snabbare från kräksjukan. Eftersom det är vanligt att både kräkas och ha diarré förlorar kroppen mer vätska än normalt. Därför är det också viktigt att dricka drick lite och ofta för att ge kroppen en chans att behålla vätskan och ta upp den. 

Det kan vara klokt att dricka vätskeersättning för att ersätta både vatten och salter som kroppen förlorar när du har magsjuka. Det kan finnas en risk att du blir uttorkad och drabbas av vätskebrist om du inte får i dig tillräckligt med vätska när du är magsjuk.

Lästips! Vätskebrist - så undviker du att bli uttorkad. 

Lindra besvär vid diarré

Börjar du få ont eller sveda i rumpan på grund av för många toalettbesök vid diarré kan du tänka på att tvätta rumpan efter toalettbesöket istället för att torka dig med toalettpapper. Smörj gärna med salva eller en fet kräm mellan toalettbesöken för att skydda och vårda huden. 

Tips! Salvor som används till barnrumpor vid blöjbyten fungerar toppen när du får besvär vid ändtarmsöppningen när du har diarré.  

Receptfria läkemedel vid diarré

Vid magsjuka med diarréer finns det receptfria läkemedel du kan använda för att stoppa diarré. De bör endast användas tillfälligt i situationer som kräver det, exempelvis inför en flygresa.

• Barn över 12 år och vuxna kan använda receptfria läkemedel med loperamid högst två dygn i sträck utan läkarkontakt om du inte blivit bättre.
• vuxna över 18 år kan använda recptfria läkemedel med racekadotril högst tre dygn i stäck utan läkarkontakt om du inte blivit bättre.

Här hittar du fler produkter som kan vara till hjälp om du har magsjuka eller diarré.

Små barn och vinterkräksjuka

För de allra flesta barn går besvären över av sig själva. Eftersom risken för vätskebrist och uttorkning är högre för små barn, speciellt de under två år, är det viktigt att från allra första symtom på kräk- eller magsjuka börja fylla på med extra vätska. Ge vätskeersättning vid behov för att även tillföra viktiga salter utöver annan vätska och förhindra att barnet blir uttorkad.

Tips! Ge barnet vätska ofta, men i små mängder. Vatten, saft och isglass är bra alternativ. 

Det är viktigt att söka vård i följande situationer:

• Barnet är under 6 månader och har kräkningar eller diarré.

• Barnet har kraftiga kräkningar eller diarréer tillsammans med hög feber

• Barnet är tydligt påverkat, verkar slött, dåsigt eller passivt.

• Barnet har mycket ont i magen.

• Barnet får inte i sig någon vätska och kissar mycket mindre än vanligt.

• Det finns blod i diarrén eller kräkningarna.

• Barnet blir inte bättre efter ett dygn, eller om diarrén varar längre än 3–4 dygn.

• Om magsjukan kan bero på antibiotikabehandling eller en nylig utlandsresa.

Är du osäker kan du alltid kontakta BVC för rådgivning.

Gravid och vinterkräksjuka

Att vara gravid och drabbas av vinterkräksjuka är vanligtvis inte farligt för varken mamman eller barnet. Fostret kan inte få magsjuka på samma sätt som vuxna. Däremot kan uttorkning påverka fostret negativt, så det är viktigt att fylla på med vätska för att undvika vätskebrist.

Förebygg och undvik magsjuka och vinterkräksjuka

Vill du slippa magsjuka och kräksjuka? Här är några saker att tänka på för att minska risken för att bli smittad:

• God handhygien. Var noga med handhygienen och tvätta alltid händerna med tvål och vatten före och efter måltider, och självklart efter toalettbesök. Tvätta också händerna efter att du varit i miljöer med mycket folk.

• Använd pappersservetter eller handtork. Undvik att dela handduk, både i offentliga miljöer och hemma.

• Undvik matlagning. Så länge du är sjuk ska du inte laga mat åt andra.

• Ta inte emot besök. Besök inte personer som har magsjuka och besök inte personen om du själv är sjuk.

När bör du söka vård?

• Om du känner dig märkbart påverkad och är mycket svag och trött

• Om diarrén varar längre än en vecka

• Om du kissar mindre än vanligt och urinen är mörk samt är törstig och torr i munnen

• Du fortsätter att kräkas efter ett dygn utan att det avtar

• Du använder läkemedel mot mot någon allvarlig sjukdom, exempelvis hjärtsvikt eller diabetes och har drabbats av magsjuka

• Om dina diarréer är blodiga 

• Du har frossa och hög feber

• Du har fortsatt mycket ont i magen trots att du kräkts eller hafft haft diarré

Artikeln är granskad av Farmaci & Kvalitet på Apotek Hjärtat